Mannen ballar ur

Nu har det hänt. Mannen backar. Nej, inte från att skaffa barn, men från att vara med om det, så att säga.

Igår sa ju läkaren att mannen behöver lämna ett spermaprov. För det behöver mannen träffa läkaren och få en remiss till Karolinska där själva provlämningen ska ske.

Mannen tycker att det är SKITJOBBIGT att hans fertilitet ska utredas (han är givetvis helt perfekt ;)) Så han bad mig om att ringa kliniken och boka tid åt honom. Jag ringde men första möjliga tiden hos rätt läkare är i slutet av oktober, vilket är på tok för långt. Kliniken tipsade om att maila läkaren direkt för att se om han har någon tid. På mannens mail svarade läkaren att han inte hade någon tid, och han måste träffa mannen för att ge remiss (det går inte att bara hämta)

Läkarens råd var att ringa Karolinska och fråga om de har tid utan remiss. OMFG varför måste man ha remiss på en så simpel grej???

Men mannen ballade ur där. Han hade hittat nånstans på nätet att nån ska undersöka hand kulor i samband med spermaprovet. Och det är hemskt och vidrigt och han är helt förstörd. Det hjälper inte att förklara att NEJ ingen kommer att klämma på kulorna. Det är BARA att runka i en burk.

• jag har ringt receptionen åt mannen, han tyckte det var jobbigt
• jag har hjälpt med att skriva mail till läkaren
• jag har varit på en förnedrande gynundersökning igår
• jag har hållit på med ägglossningstester
• jag har fan startat blogg för att hantera detta!
• och det viktigaste: JAG HAR SAGT JA TILL ATT BÖRJA MED BARN NU OCH INTE OM FEM ÅR

Nu säger mannen att han behöver tid för att hantera detta. Ja, sure, men jag tänker inte dra hela lasset.

Att åka och lämna ett enkelt prov.

Medan jag måste stå ut med hela eländet!!!!

Efter läkarbesöket idag

Det gick så himla snabbt och smidigt- hade tid 08.25, kom in vid 08.30, och nu strax innan 9 är jag redan på t-banan.

Gullig läkare, svensk man i 55-årsåldern. Här är slutsatserna:
-Livmodern och äggstockarna ser bra ut. Livmodern är något bakåtvänt
-En paraovarial cysta ca 3,5cm i diameter på vänster sida (den har alltid funnits där…) Ofarlig om jag blir gravid enligt läkare
-Jag behöver inte opereras
-Allt ser bra ut bortsett från att den högra äggledaren är borta sen tio år tillbaka. Om den vänstra funkar vet ingen.

Nästa steg:
-Jag lämnar hormonblodprov på cykeldag 22 vilket blir den 1 oktober
-Mannen måste boka tid hos läkare för att få remiss för spermaprov

Scenario 1: Mina hormonprover är bra+ Mannens spermier är bra= jag får tid för spolning av äggledaren
Scenario 2: Mina hormonprover bra+ Mannens spermier dåliga= IVF
Scenario 3: Mina hormonprover dåliga+ Mannens spermier bra= spolning. Om spolning bra= jag får medicin för att få rätt hormoner. Om spolning dålig= IVF
Scenario 4: Mina hormonprover dåliga+ spermier dåliga=IVF

Känns skönt att ha en plan.

Sitter hos läkaren

Ska in om tio minuter typ. Helt otroligt att jag mindes datumet rätt, bokade per telefon inne medan jag handlade för typ två månader sen.

Vi får nu se vad som händer!

Ägglossning? Ja tack!

Full storm på mitt gamla jobb

Tydligen har några kollegor fått erbjudande om att lämna bolaget idag. Som en blixt från klar himmel.
Avdelningschefen sa också upp sig och slutar redan denna vecka. De erbjöds skamligt låga ersättningar.
Mun gamla kära VD har tydligen panik och ska skära ner kostnaderna.
Det han inte förstår att han börjar skära i ett strategiskt korkat ställe.

Men så skönt- DET ÄR INTE MITT PROBLEM längre.
Jag lämnade bolaget innan kaoset började.

Den som lever får se hur detta kommer att sluta 😉

Barn är ingen rättighet- DN

http://www.dn.se/ledare/huvudledare/barn-ar-ingen-rattighet

Det kan jag hålla med om. Givetvis är barn ingen rättighet. Att ha ett hus på Djursholm är inte det heller, men många vill ha det ändå.

Utmärkt initiativ av Region Skåne att erbjuda kostnadsfri screening till kvinnorna. Att många väntar för länge ofta beror på okunskap- man vet helt enkelt för lite om hur fertiliteten fungerar och kan leva i naiv tro om att man blir gravid på första försöket när man väl vill det- man väntar tills det är för sent:

• Det har i många åt varit hets kring preventivmedel (med all rätta!) där budskapet som hamrades in var ”skydda dig annars blir du med barn direkt”.  Och det stämmer ju på de flesta 18- och 20-åringarna.
• Om man i tidiga 20-årsåldern får reda på att man kan ha problem med fertiliteten framöver, komer kvinnor som önskar barn att tänka mer i termer ”jag behöver få barn innan 30 om jag vill slippa IVF eller riskera förbli barnlös”

SAMTIDIGT: det är viktigt att poängtera att all ovfivillig barnlöshet inte går att förebygga, även vid tidig screening. Precis som vilken annan sjukdom som helst.

Om man rannsakar sig själv. Jag fick operera bort en cysta+ äggledare när jag var 18. Det är uppenbart att jag visste redan då att jag hade problem. Jag har ändå valt att inte försöka få barn förrän nu när jag fyller 30 om ett par år. Hade jag prioriterat annorlunda, nu när jag tittar tillbaka? Nej. Det borde ju tala för att folk ändå kommer att vänta ändå, även om de vet om att de har problem. Tja, både ja och nej.

Jag träffade en läkare regelbundet när jag var 18-25. Jag visste att min sjukdomsbild var relativt oförändrad- äggledaren växet inte dit ;)) Och mina mindre cystor som jag haft och har går inte att medicinera. Oavsett om jag var 19 eller 25 hade jag haft problem och behövt medicinsk hjälp med dem för att få barn.

Men tro mig, hade jag fått veta att min äggreserv är dålig hade jag givetvis valt att frysa ägg.

Att försöka få barn med mina tidigare partners var inget alternativ jag övervägde- det kan man inte bestämma på egen hand, partnern måste givetvis tycka att han vill ha barn också. Dessutom måste man vilja  HA barn där och då, vilket jag inte ville. Att få barn är inget självändamål för mig. Att få barn i en relation där båda vill det är däremot en annan sak.

Summa summarum: utmärkt initiation av Region Skåne. Vet man om sina problem tidigare- kommer man att prioritera annorlunda- kanske välja bort den där aborten, och kanske prioritera bort partners som vill vänta med barn tills grisar lär sig att flyga. Men allt går inte att förutse.

 

Jobb- jag är för ivrig

Jag har blivit mindre nojjig på karriärfronten. Jag får inte längre panik över att förstå att jag inte blir VD innan 30. Nä, jag har aldrig velat vara VD, dock chef eller dylikt inom det område jag arbetar inom. Det har jag varit en gång i tiden, men nu menar jag Big time.

Jag vill utvecklas. Jag måste utvecklas och lära mig nya saker heeela tiden, annars blir jag helt nipprig och börjar ifrågasätta meningen med livet.
Jag kan bli funktionsansvarig/ processägsre på koncernnivå inom ett av områden jag jobbar med.
Jag kan bli chef för en grupp.
Jag kan gå närmare affären och få en roll där.
Jag kan röra mig mot verksamhetsutveckling.
Jag kan…tja, jag kan inte sluta tänka på möjligheterna. Har bara varit på det nya jobbet sen i januari och det ÄR bra nu, men jag vill veta vad mitt nästa steg kan vara.
Jag måste ha kontrollen.

Jag vill skaffa en mentor igen. Bett min chef om tips utan att ha fått några, så nu måste jag ta saken i egna händer.

Ska träffa en kollega från mitt gamla jobb imorgon- sjukt spännande! Nu kan jag se på allt utan att må dåligt. Äntligen.

Herregud, måste jag vara så nojjig jämnt 🙂

Resor, resor, mens på g

Nu har på väg till Arlanda igen. På en söndag. Imorgon bitti ska jag på en utbildning i Berlin så jag sover på hotell där för att slippa nattflyget.

Vill egentligen inte åka hemifrån, hade precis varit på en sistaminuten-charter en vecka och kom hem i torsdags. Hade mycket hellre spenderat kvällen med mannen- han jobbade medan jag varit iväg.
Men men. Ska ta en promenad i Berlin och kanske handla lite om jag hinner.
………..
Det verkade inte blivit nån ägglossning denna månad heller. Testade from cykeldag 7 till 15, sen åkte jag iväg och ville inte riskera att morsan som jag åkte med, skulle hitta teststickorna. Hon hittar och ser allt utan att leta.

Nu känner jag att mens är på g- är nojjig, jobbig, ängslig, deppig- sån där pms hade jag INTE när jag åt p-piller. Ska det vara såhär jobbigt varje månad måste jag ha nåt mot det- varken jag eller mannen som får stå ut, är glada för det 😉
…………
Om två veckor har jag min läkartid så vi får se vad som framkommer där. Tiden går så jäkla fort!

Usch nej nu ska jag inte börja fundera på livets mening etc- i mitt jobbiga pre-mens tillstånd kommer det endast att sluta med att jag deppar ihop och mår dåligt.
Ska köpa nån skvallertidning att ha med på flyget så jag slipper tänka.