Börjar bloggen bli tråkig? Jag mår inte längre pissdåligt och det är just nu hyfsad ordning på det mesta i livet.
Idag är första dagen utan chefen, han är nu föräldraledig till januari. Vi hade inget utvecklingssamtal förra v för att han i sista stund kommit på att hans vikarie (den mest seniora i vår grupp) också ska vara med då. Alla samtal är flyttade till imorgon. Undrar hur det kommer att gå med chefens chef, låt oss kalla honom direktören, i chefens frånvaro. Jag har redan fått en order från direktören om att leverera ett sifferunderlag till honom, ett underlag som är en annan avdelnings ansvar att ha tillgängligt, vilket de dock inte har. Direktören ger blanka fan i att underlaget är den avdelningens ansvar, utan jag råkade vara med på ett möte där detta kom upp. Jag hamnar ofta i en roll där jag ofrivilligt blir en siffermästare, bara för att jag är mycket duktigare än genomsnittet på Excel. Jag vill ha full kontroll på mina egna siffror, och har alltid pedagogiska och fullständiga underlag kring dessa i mina presentationer. Folk snappar snabbt upp jaha, en som kan det där. Sedan är det svårt att bli av med liknande förfrågningar, och när direktören beställer något är man inne i en ond spiral. Har påpekat detta för min chef i fredags- jag vill veta vilka förväntningar direktören har på mig i chefens frånvaro (chefen kunde kanalisera direktörens frågor hyfsat förut).
Man blir bra på det man gör ofta. Jag vill helst använda min hjärna ofta, istället för att förbereda andras underlag och riskera glida in i en ”värdefull assistent”- roll.

Det är ungefär som om du var den som kunde engelska bäst på ditt kontor. Språket behövde de i ditt jobb som säg, inköpsansvarig. Men istället för att utvecklas i den rollen fick du allt oftare frågor om att översätta och korrekturläsa andras presentationer.

Is i magen och leende på.