Mycket tid har gått sedan bloggens ”glansdagar”, alltså när vi höll på med fertilitetsutredningen. Jag hoppas att det jag skrivit har varit nyttigt för någon- för mig själv har det definitivt varit nyttigt med reflektion. Bloggen är skittråkig nu- för alla andra än mig själv, och ja, det är fullt upp och ambitionsnivån är inte där. Men jag kommer att fortsätta ”dumpa” saker här, som i en digital dagbok… För min skull!

Julledigheten har varit väldigt lång i år- kan det vara så att den varit FÖR lång? Jag kände mig inte alls redo att sätta på hjärnaktiviteten igår… Handen på hjärtat så jobbade jag i mellandagarna och förra veckan, men det har varit lite strötimmar hemifrån för det mesta. Alla på jobbet var borta och jag har för länge sedan slutat ha dåligt samveta för att jag inte jobbar 8h de dagarna jag ”jobbar” på klämdagar och liknande. Så är det med projekt. Det är helt ok om jag jobbar 1 eller 2- jag gör det jag ska.

Vi har varit hos Makens föräldrar 1v över jul. Hans pappa opererades, en långvarigt dement morfar gick bort och jag åkte på en halsfluss som plågade mig i två dygn. En härlig lugn julvistelse dock. Nyår var här i stan.

Dags för ekorrhjulet med dagis etc etc. Mitt jobba är så fleibelt att vi inte har någon dagisstress att tala om, även om den infaller vissa enstaka dagar. Men hur i h*lvete gör folk som har schemalagda tider inom vården? Oavsett om de jobbat heltid elle rinte måste det vara ett gissel, för man kan inte säga ”jag jobbar aldrig efter kl 16” eller liknande. Phuh, det är en ynnest att slippa den ångesten.

Maken och jag planerar så många resor i år… Weekendresor, längre resor. Dublin, UK, Tokyo, Göteborg, Norrland…

Nu ska jag luncha med en härlig kollega, och jag har bestämt mig på att satsa på att utveckla relationer med folk jag tycker om!